... sen är jag färdig med första året av sjuksköterskeprogrammet. Och två år kvar. Hittills har det gått fort, jag hoppas att de återstående åren går fort också. Och att jag kommer att klara av jobbet. När jag lyssnar på Frejster blir jag alldeles imponerad. Hon kommer att bli den bästa sjuksköterskan. Och jag skäms lite. Hon har en hunger som jag inte har. Kanske finns den där, men inte lika tydlig. Vad vet jag? I slutändan hoppas jag på att det blir bra. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till... Men skönt att mikrobiologin är över. Att jag inte behöver göra en omtenta på den också.
Nu är det dags att sätta fart igen. Ska bara dricka upp kaffet först.
Hej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar